These mondays..

Ibland känns det lite som om någon jävlas med mig.
Att ha bråttom på morgonen, blöta sin panlugg som lever sitt eget liv och står åt alla håll efter natten, sedan föna den, platta håret, märka att man har bråttom till bussen, äta lite..
Man är klar precis så att man hinner till bussen.

MEN, när man kommer ut regnar det.
Surprise! Bara föra att du trodde ditt hår skulle hållas hela dagen! ( är inte så utseendefixerad, men ibland måste det överdrivas )

Paraply tar jag inte, nej,  mycket regnar det ju ändå inte! Och bråttom är det ju, så jag skulle inte hinna söka fram ett helt paraply. ( bland en hög söndriga och rangliga )

Jag går en bit, märker att det regnar ganska mycket. Väl framme vid busshållplasten spöregnar det, snett, rakt mot mitt ansiktet. Regnet droppar ner och om jag försökte så skulle håret gå att vrida av.
Great!

Bussen kommer inte förrän om tio minuter, och vid det skedet är jag genomblöt. Vad härligt det känns. Bussen är frullproppad med människor. Underbart..

Det kändes som om regnet regnade bara på mig idag.
För att jag hade plattat mitt hår, som då alltså inte var alltför platt efter att ha torkat upp...
( Ni curlheads vet vad jag pratar om )
Men dagen blev ändå helt okej, förutom att jag missade bussen när jag skulle hem.
Nu dansträning, :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0